Ett blogginlägg av Mike Florette, föreläsare, opinionsbildare och organisationskonsult. Författare av boken ”Oväder i hjärnan – klimathot på jobbet” tillsammans med Lisbet Duvringe
”Because you´re worth it”. Vad tänker du på när de läser den frasen? Många människor kommer sannolikt att direkt börja tänka på hår-, smink- och skönhetsprodukter av ett visst märke. Flera börjar dregla när de hör signaturen till glassbilen och alla känner direkt igen inledningen till Beethovens femte symfoni, da-da-da-dum, av. Hur kommer det sig?
Det här kallas i den moderna teorin om Memetics för memes och uttalas ‘miims’ och de överförs till våra hjärnor av Mindvirus. Memes är en term som myntades av Richard Dawkins i hans bok ”The Selfish Gene” från 1976. Boken handlar om evolutionen och titeln syftar på att en gens huvudsyfte är att skapa så många kopior av sig själv som möjligt. Dawkins lanserade teorin om att det finns en motsvarande beståndsdel för kulturell överföring och han döpte den till Meme, dels för att det liknar ordet Gene och dels för att det grekiska ordet Mimeme betyder ”det som är imiterat”.
Memes är för vår kulturella utveckling vad våra gener är för den biologiska utvecklingen nämligen den minsta beståndsdelen vid överföring av idéer. Våra gener sprids genom sexuell reproduktion och memes sprids genom plagiering, härmning, kopiering, imitation, sedvänjor, vanor, inrättningar med mera, något reklam, PR och media har tagit fasta på. Exempel på memes är: melodier, klädmoden, skvaller, slogans, paroller, slagord, trosföreställningar.
Forskaren Dan Dennett säger: ”Ett meme är ett informationspaket med attityd”
Om man jobbar inom PR, media eller reklam så bör man vara medveten om hur memes fungerar. Det kan spara pengar, tid och kraft.
Några kanske kommer ihåg fenomenet Tamagotchi, en slags elektroniska ‘husdjur’ som var oerhört populära bland barn på 1990-talet. Tamagotchin marknadsfördes inte med annonser istället spreds det memes bland barn; ”du måste ha en Tamagotchi”, ”du blir lycklig av en Tamagotchi” och ”alla andra har en Tamagotchi”. ”Alla andra har…” är ett oerhört kraftfullt meme eftersom vi alltid strävar efter tillhörighet och samhörighet. Bara tanken på att vara den enda som inte har en Tamagotchi kan framkalla stark ångest hos ett barn och därför blir också drivkraften att få en Tamagotchi oerhört stark.
Nu med modern teknik kan memes sprida sig mycket fortare och över hela världen. När tillräckligt många människor har fått ett meme så ändrar sig saker. USA har idag en svart president. För bara ett decennium sedan framstod tanken som omöjlig men tack vare att tillräckligt många medvetanden har fått ett meme som säger; ”En president i USA kan vara svart” så blev det verklighet. I dagens samhälle har de sociala medierna fått oerhörd betydelse för spridning av memes. Vi ser en revolutionsvåg sprida sig i nordafrika på grund av memes-spridning via facebook och twitter. Memet är: vi behöver inte finna oss i vår situation.
Memes är i sig inte bra eller dåliga för oss utan det är vad de får för effekter som är intressant. Om jag skriver på min statusrad när jag blir sittande på ett tåg som fastnat på grund av kyla: ”Typiskt SJ, nu sitter man här igen” så har jag skapat ett meme som ytterligare spär på den negativa bilden av nämnda företag.
Det man bör komma ihåg är att när vi väl har skapat och släppt lös ett meme så har vi inte längre kontroll över det eller dess spridning.
Den gamla klyschan, all publicitet är bra publicitet, får ett annat ljus över sig om man betänker vad publicitet, spridningen av memes, kan göra för bilden av en människa. Titta på det som skrevs om Sven-Otto Littorin angående sexköps-rykten. Oavsett om det var sant eller inte så spreds memet blixsnabbt att ministern hade otillbörliga kontakter.
De memes som sprids snabbast är de som gäller Sex, Fara och Mat. De har med vår överlevnad att göra och fångar vårt intresse direkt. Studera vilket kvällstidningslöp som helst, vilken dag som helst. Det finns alltid minst ett av de tre områdena representerat, ofta alla tre: ”Sexig mat är farlig” eller ”Farlig mat är sexigt” och så vidare.
YouTube är en memespridare av rang, det finns många fraser och uttryck som spridits med enorm hastighet genom denna digitala TV-kanal. Det finns till och med ett utryck för videoklipp av det här slaget: ”Viral-videos”.
För några år sedan var det någon som laddade upp ett klipp på YouTube som de döpte till ‘Skogsturken’. I korthet ser man på klippet några personer som spelar frisbeegolf, kameran följer en frisbee som kommer ur kurs och träffar en ung man med en drink i handen. Drinken spills ut på mannens skjorta och han får ett vredesutbrott. Han springer fram mot den som filmar och ropar: ”Vem var det som kasta´?” ”Den som kasta´ ska få stryk”.
Det här videoklippet har i skrivande stund, 2011, visats 2 456 910 visningar gånger på YouTube. Inte nog med det, klippet eller rättare sagt den dialog som uppstår i klippet mellan den vredgade mannen och den som filmar har kopierats otaliga gånger på nyinspelade videoklipp och dessa har i sin tur setts av mängder av människor. Frasen ”Vem var det som kasta´?” är idag ett begrepp som parodierats även av ”gammelmedia” i till exempel reklam för att kabelteve-bolag. Det här är ett tydligt exempel på ett meme som spridits och börjat leva ett eget liv helt utanför originalupphovsmännens kontroll.
Vad man än anser så är sociala media kanaler för spridning av memes på ett sätt som är svårt att föreställa sig. Memes sprider sig inte för att de är bra eller dåliga, de sprider sig för att de kan.
Poängen är att vi måste vara noga med vad vi sprider för memes. Det är illa nog att sprida negativa memes om andra människor på en arbetsplats men om jag börjar sprida dem på facebook eller andra sociala media så kan det snabbt gå överstyr. Det bästa är att sprida memes som påverkar våra liv i positiv riktning, det har vi alla nytta av. Vi kan i dagens mediasamhälle inte ta lätt på skvaller för vi skapar snabbt ett Frankensteins monster som vi inte kan kontrollera.
Sprid positiva memes. Det är du värd!
Mike Florette
YouTube
Facebook
Epost
Would you like to read this blog in English? 
Pingback: Veckan som gick – Vecka 13 « Same Same But Different